You might want to visit our global site:

Museer och bibliotek som exempel på hur man kan reglera luftfuktigheten inomhus

I det här avsnittet i vår guide om offentliga byggnader använder vi museer, bibliotek och liknande institutioner som exempel för att dela vår kunskap om inomhusklimatfaktorn luftfuktighet. Informationen och rekommendationerna som ges här bör ses som tankeställare, men det finns också många länkar som erbjuder möjligheter till fördjupade studier i ämnet.

Är luftfuktighet en bortglömd inomhusklimatparameter?

Luftfuktigheten är sällan något som kommer på tal när man diskuterar inomhusklimat. Men om den gör det så handlar det oftast om vilka negativa konsekvenser den kan ge, som att den kan orsaka mögel och andra byggnadsrelaterade problem. Men faktum är att problemet med luftfuktighet i många fall är det motsatta. Inomhusklimatet är rätt ofta för torrt i välventilerade byggnader.

Kall uteluft är torr. I regioner som Norden och Östeuropa och på hög höjd kan det vara kallt och torrt väder i flera månader i rad under vinterhalvåret. Ventilation som inte tar hänsyn till luftfuktighet tillför under denna årstid väldigt lite luftfuktighet, samtidigt som den suger ut den lilla fuktighet som finns i luften inomhus. Det blir problematiskt när man strävar efter ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat.

 

Läs mer om luftfuktighet i vår guide om inomhusklimat

Inte för torrt, inte för fuktigt och så lite variationer som möjligt

Under pandemin blev det allmänt känt att virus sprids lättare i torra miljöer. Men torr inomhusluft kan också orsaka andra hälsoproblem som torra ögon, torr hals och nariga läppar. Låg luftfuktighet gör också att damm och allergener lättare blir luftburna och sprids omkring i rummet. 

Men det är inte bara människors hälsa och välbefinnande som är beroende av en måttlig luftfuktighet. Även konstverk, historiska föremål och uppstoppade djur på museer och bibliotek är känsliga för en för hög och för låg luftfuktighet. Gamla färger, böcker, skinn och textilier är så pass ömtåliga att de behöver en jämn luftfuktighet för att inte krackelera, deformeras, torka upp eller gå sönder.

 

Blogg; Vad menar vi med ”torr luft”?

Så vad ska man tänka på när det gäller lösningar till ett museum?

För det första är det viktigt att komma ihåg att ett museum eller bibliotek är mer än bara en utställningslokal eller hyllmeter. Det finns högst troligt även kontorsrum och kanske en presentbutik och en restaurang eller ett kafé. Alla de här lokalerna har olika behov när det gäller inomhusklimatet för att de som arbetar där eller besöker dem ska trivas och må bra.

För det andra är antagligen aktivitetsnivån inne i museet eller biblioteket ganska jämn. Folk kommer och går medan det är öppet, varför en överkapacitet för ventilationen och temperaturen inte behöver tas med i beräkningarna på samma sätt som för till exempel ett konserthus. Utmaningarna med de här byggnaderna är i stället variationerna i väderförhållanden över dygnet eller beroende på årstid, vilka bara bör ske långsamt och marginellt.

 

Intresserad av att se vilka krav som ställs på ventilation, värme och kyla i ett konserthus?

Se vår guide om inomhusklimat på kontor

Fysikaliska faktorer styr luftfuktigheten inomhus

Luftens förmåga att innehålla fukt styrs av fysikaliska faktorer i det att den påverkas av temperaturen. Varm luft kan innehålla mer fukt, vilket ger en högre luftfuktighet, jämfört med kall luft, som innehåller mindre fukt. Denna samverkan beskrivs vanligtvis med hjälp av ett Mollier-diagram.

Men innan vi går närmare in på vad ett Mollier-diagram är för något är det bra att känna till att luftfuktigheten även påverkar den upplevda temperaturen. Till exempel kan hög luftfuktighet i kombination med en måttlig temperatur upplevas som mycket varmare än vad termometern visar. Och omvänt kan låg luftfuktighet göra att luften upplevs svalare än vad det egentligen är. 

Temperaturkrav och värmelast kan variera kraftigt i museer och bibliotek, vilket kan bero på konstverk och byggmaterial och var i byggnaden som känsliga utställningsföremål eller boksamlingar förvaras. Vår rekommendation är därför att hitta en pålitlig och erfaren samarbetspartner för den här sortens projekt. Kontakta gärna oss på Swegon, till exempel.

 

Läs mer om Mollier-diagram i vår guide

Varför Swegon?

För att konst, böcker och människor ska må bra inomhus

Optimering av luftfuktighet

För att skapa ett inomhusklimat som garanterar att utställd konst, antika böcker, uppstoppade djur och ömtåliga arkeologiska fynd inte kommer till skada måste luftfuktigheten ses som en tillgång och inte ett problem. Vi rekommenderar därför en noggrann och väl genomtänkt optimering av luftfuktigheten och ett energieffektivt alternativ till aktiv befuktning.

Innan vi går in på detaljerna kan det vara bra att känna till att naturmaterial är viktiga parametrar för inomhusklimatet då de kan utjämna och uppväga variationer i temperatur och luftfuktighet. På museer och liknande institutioner som är byggda i trä eller inredda med mycket växter bör man därför redan under planeringsfasen för en lösning ta hänsyn till hur naturmaterialen påverkar inomhusklimatet.

 

Fuktåtervinning

Fuktåtervinning med hjälp av inomhusklimatlösningens luftbehandlingsaggregat innebär att fukten i inomhusluften kan återanvändas 1–3 gånger innan den sugs ut ur byggnaden. I kombination med aktiv befuktning är detta en både energieffektiv och kostnadseffektiv metod som också minskar behovet av kyleffekt. 

Ett luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare är ett särskilt bra alternativ i regioner med ett kallare klimat. När man väljer en sorptionsbehandlad roterande värmeväxlare återvinner den fukten och överför den till den motriktade luftströmmen. Riktningen beror på klimatförhållandena utomhus och behoven för inomhusmiljön. Med sorptionsbeläggningsteknik är 70–90 % fuktåtervinning möjlig.

 

Till vårt sortiment av luftbehandlingsaggregat

Mer om roterande värmeväxlare och fuktåtervinning
Den ”avfuktar”, reducerar utfällningen av fukt och minskar behovet av kyleffekt. Energieffektiv året runt.
Ulf Hörman, ansvarig för affärsutveckling inom Swegon angående värmeväxlarens förmåga att hantera sommarmånadernas fuktiga uteluft.
Ventilationsoptimering

Värmeväxlarens sorptionsbehandling kan vara ett första steg mot en optimerad luftfuktighet, men det som är avgörande är luftväxlingsfrekvensen. Luftväxlingen är viktig för att säkerställa en god luftkvalitet i en byggnad eller ett utrymme. Samtidigt är det minst lika viktigt att inte ventilera mer än nödvändigt, framförallt i samband med luftfuktighet. Behovsstyrd ventilation (DCV) anpassar ventilation, värme och kyla till det exakta behovet i rummet och minimerar risken för att värdefull fuktighet sugs ut.

Vi nämnde tidigare att ett museum eller bibliotek är tänkt att vara en plats med varierande närvaro av människor. Vi sade också att det kan vara en plats där nästan ingen variation i luftfuktigheten tillåts. Vår rekommendation är därför att välja ett noggrant utvecklat system för behovsstyrd ventilation som körs enligt fastställda börvärden för en rad olika inomhusklimatfaktorer, exempelvis luftfuktighet. På så sätt kan inomhusklimatet nästintill sköta sig självt och ändå uppfylla de tuffa kraven.

 

Blogg: Är behovsstyrt inomhusklimat en lönsam investering

Bekanta dig med behovsstyrd ventilation

Så fungerar tilluft

På museer och bibliotek kan besökare sitta ned framför ett vackert konstverk eller med en intressant bok i händerna. Då är det viktigt att se till att de inte utsätts för kallt drag.

Det finns väldigt många olika luftdon och komfortmoduler på marknaden. Vårt förslag är att inte bara ta hänsyn till byggnadens ursprungliga planritning eller inredningen utan att också tänka in möjliga användningsscenarier i framtiden. Justerbara enheter som också är lätta att ge nya funktioner i en systemlösning för behovsstyrd ventilation är vad vi skulle rekommendera. Det finns dock situationer där helt kundanpassade produkter behövs. Se vår referensartikel nedan.

 

Guide: Ventilationsprinciper

Städel-museet i Frankfurt, Tyskland

Energieffektivitet är en högst relevant ekonomisk faktor

I många byggnadstillämpningar är det möjligt att sänka nivån på ventilationen, värmen och kylan när byggnaden inte används särskilt mycket. Byggnaden har visserligen ett visst behov i sig för att inte komma till skada, men de stora kostnaderna är hänförliga till närvaron av människor och olika aktiviteter i den.

De känsliga föremålen i ett museum eller bibliotek står däremot där de står och är beroende av en ständigt jämn och stabil luftfuktighet och temperatur, oavsett tid på dygnet. En kraftigt sänkt ventilation, värme eller kyla är därmed helt uteslutet. Men det finns andra sätt att säkerställa en energieffektiv drift utan att behöva kompromissa med inomhusklimatet. Se vår guide om energieffektivitet för mer information.

 

Till guiden